galopp

Igår tog jag och Linda en vända till galoppbacken med Jamaica och Chipolina. Första backen som är lite kortare tog vi första galoppen i (detta är då även första galoppen utomhus, och när vi galopperat i ridhus så galopper vi en halv raksida för att hon inte riktigt orkar) hon bröt av två gånger och var jäääätte seg, fick verkligen gunga fram stegen på henne haha! Men sen när vi kom till stooora och långa galoppbacken så vart det vart i henne, tror hon fattade lite mer vad hon skulle göra då, och då sköt hon iväg som ett spjut och drog på två bocksprång/bakuter, öronen växlade mellan spikrakt fram och bakåt för att lyssna på mig.
 
Hon var såå duktig och jäklar vad kul det var!! Idag ska jag och Sanna rida dit med Chipolina och Medina så ska vi köra den backen ett par gånger, Sanna har aldrig riktigt galopperat ute förut (hon har inte ridit så jätte länge och Medina är i praktiskt taget galen i galoppen haha...) men idag har hon lovat att hon ska galoppera, och jag tror det kommer gå galant. Medina är så himla snäll, även fast hon är jädrans pigg så gör hon aldrig något dumt. Tänkte även göra så att Sanna får ta mina säkerhetsstigbyglar så känner hon sig säkrare, så tar jag mina andra som inte är säkerhet på.
 
 

Kommentarer:

1 Sandra Piik - Att leva som psykiskt sjuk:

skriven

Givetvis får du uttrycka dig hur du vill, det är inte alls så jag menade med det inlägget du skrev på. Jag menade bara att jag inte alltid tror hur illa det kan vara ibland. Och nej, det hjälper inte att du eller andra blir arga. Det här är, tyvärr, jag. Och jag gör allt jag kan för att det inte ska vara så. Jag älskar dig, du är min lillasyster.

Kommentera här: